RS 48/19: Det sverigefinska kulturarvet

När det självständiga Finland fyllde 100 år valde utbildningsministeriet ut 52 finska element som togs in i Nationella förteckningen över levande kulturarv.

 

I förteckningen ingår många finska festtraditioner och seder som till exempel besök på begravningsplatsen på julafton, utlysningen av julfriden i Åbo, bastubadet, den finska jultomtetraditionen och arbetarrörelsens firande av första maj.

Musik och dans som spelmanstraditionen i Kaustby, dansbanetraditionen, finsk tango och de finska romernas sångtradition är också med.

Den muntliga traditionen representeras i förteckningen av sparsamheten i Laihela, folkdräktssömnaden och vävningen av trasmattor.

Inom mattraditionen har man tagit med fisktuppen (kalakukko) och öltraditionen, av spelen och lekarna Jukolakavlen, spelen poppi (kyykkä), mölkky och boboll samt flottartävlingarna.

Finländarnas relation till naturen, allemansrätten, svampplockandet, tjärbränningen och forsfiskekulturen i Torne älv är också med i förteckningen.

 

I Sverige upprätthålls den finska kulturtraditionen av sverigefinnarna. De finska festtraditionerna och mattraditionerna, bastubadet och finsk tango är för många en del av livet i såväl vardag som fest.

Sverigefinländarna har också ett eget kulturarv. Till exempel finnskogarna i Värmland och museerna som upprätthåller minnet av skogsfinnarna som levde i området för flera hundra år sedan är en del av den här traditionen.

Dagens levande kulturarv representeras av den kommande helgens Årets Sverigefinne-gala där man offentliggör vem som blir Årets Sverigefinne och Årets Unga Sverigefinne.

På galan delar man också för första gången ut ett pris för ett livsverk som består av banbrytande arbete för sverigefinskheten.