RS 24/19: Aktuellt om intresseorganisationerna

Två stora sverigefinska organisationer har under de senaste veckorna fått ny ett nytt presidium.

Sverigefinska Riksförbundet (SFRF) valde ett nytt presidium vid sitt 32:a förbundsmöte under pingsthelgen. Den erfarne Voitto Visuri från Gävleborg som har lett organisationen sedan 2002 lämnade över ordförandeklubban till Pirkko Karjalainen som är ordförande för Skövde Finska Förening. En mer detaljerad rapport om förbundsmötet finns att läsa inne i tidningen.

SFRF är en stor och inflytelserik förening med svenska mått mätt.

Riksförbundet har ett par hundra medlemsföreningar som täcker hela landet och även medlemsantalet har förblivit relativt stort. Organisationens huvuduppgift är att bevaka sverigefinländarnas intressen på nationell och lokal nivå.

Det nya presidiet som utsågs vid Sverigefinska Riksförbundets 32:a förbundsmöte: från vänster: 2:a vice ordförande Saara Ludvigsen, ordförande Pirkko Karjalainen och 1:e vice ordförande Jouni Slagner. BILD: KAI KANGASSALO

Även Sverigefinländarnas delegation bytte presidium vid sitt årsmöte i slutet av mars. Till ny ordförande valdes Eivor Olofsson som har varit rektor för Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda.


Vid sidan SFRF är Sverigefinländarnas delegation en viktig remissinstans gentemot staten och kommunerna i frågor som berör sverigefinländarna.

Delegationen är en nationell paraplyorganisation för sverigefinländarna i minoritetsfrågor och i den ingår företrädare för sverigefinska organisationer inom olika områden.


En ny utredning om den svenska minoritetspolitiken har nyligen tillsatts. Kulturminister Amanda Lind utsåg den 17 maj den tidigare chefen för Institutet för språk och folkminnen Ingrid Johansson Lind i till utredare om landets minoritetspolitik.

Syftet med utredningen är att undersöka hur landets minoritetspolitik kan stärkas.


Kaisa Syrjänen-Schaal som är en erfaren veteran inom minoritetsfrågorna utsågs till ansvarig för utredningssekretariatet. Åren 2004–2006 var hon huvudsekreterare för den s.k. Valliuskommittén och utredde därefter regeringens minoritetspolitik.  Kommittébetänkandet som byggde på Paavo Vallius utredning resulterade i en påtaglig förstärkning av det finska språkets ställning. Under 2010-talet har antalet kommuner som har anslutit sig till det finska förvaltningsområdet ökat till 66.


Mer detaljerad information om hur utredningsarbetet fortskrider finns att läsa i kommande nummer av tidningen Ruotsin Suomalainen.