RS 21/20: Hur har coronakrisen förändrat samhället?

Under förra veckan började Finlands regering dra ner på sina tuffa begränsningar i samband med coronakrisen eftersom sjukdomssituationen ansågs ha blivit bättre.

De finska grundskolorna öppnades för en vecka sedan och restaurangerna får öppna sina dörrar i början av juni, men samlingar för grupper på mer än 50 personer är fortsatt förbjudna i både Finland och i Sverige.

Publika tillställningar med över 500 deltagare är förbjudna i Finland till och med den 31 juli. Det blir således inte några sommarfestivaler i år.

Även olika sverigefinska sommarevenemang som Axevalla sommar och Olofströms körfestival är inställda, likaså nästan alla andra sverigefinska organisationers publikevenemang som karaoke- och dansaftnar.

Rederierna fick börja sälja biljetter för persontransporter den 14 maj men gränskontrollerna fortsätter och semester- och fritidsresor är tills vidare inte tillåtna.

En god nyhet för sverigefinländarna är att finska medborgare får fritt resa in i Finland och likaså ut från landet. Detta har blivit särskilt tydligt vid gränsen mellan Haparanda och Torneå där gränstrafiken har flerdubblats under de senaste dagarna.

Coronakrisen har påverkat människornas vardagsliv i stor utsträckning. Personer över 70 år anses tillhöra riskgruppen och de har fått hålla sig hemma. På äldreboenden råder besöksförbud.

Regeln om två meters skyddsavstånd har förändrat det sociala livet och antalet resenärer i kollektivtrafiken har minskat drastiskt på grund av rädslan för coronaviruset. I arbetslivet har man i stor utsträckning gått över till distansarbete.

Coronakrisen har haft förödande effekter på ländernas ekonomi. Turismen är nästan helt utraderad, vilket har resulterat i ett stort antal konkurser. Restauranger och eventarrangörer har upplevt samma sak. Både Finland och Sverige försöker ersätta förlusterna genom en satsning på den inhemska turismen. Ungdomarna har svårt att hitta sommararbeten eftersom den ekonomiska krisen har lett till en åtstramning i kommunernas och företagens budgetar.

Staten har fått rycka in på olika delar av näringslivet genom att införa olika stödformer. Åtgärderna som ska bidra till en återhämtning finansieras genom en ökad statsskuld. Bruttonationalprodukten i både Finland och Sverige beräknas krympa med 5–10 procent i år.

Man kan dock inte leva på lån för evigt och skulderna måste betalas tillbaka en dag.

Den s.k. Vihriälä-gruppen föreslår som lösning att finländarnas yrkesverksamma tid ska förlängas och att även pensionärer ska sättas i arbete. Det är möjligt att det då krävs att även äldre som nu sitter i karantän måste rycka in.