RS 19/16: En värld i förändring

Så förändras världen, min Esko, skaldade redan Aleksis Kivi på sin tid. I Finland kom presidentspelet i igång på allvar redan i mars när veteranpolitikern Matti Vanhanen som är ordförande för Centerns riksdagsgrupp meddelade att han kandiderar till posten som partiets presidentkandidat.

Centern håller sin partikongress redan 10–12 juni i Seinäjoki. Beslutet om Vanhanens nominering tas då. Direkt efter kongressen kommer Finlands mäktigaste politiska fältorganisation att inleda en intensiv kampanj i legendariske Arvo Korsimos anda.

Centern räknar med att det blir Sauli Niinistö och Matti Vanhanen som ställs mot varandra i den sista valomgången i februari 2018.
Vanhanens största rival är Gröna förbundets Pekka Haavisto, men nomineringarna bland de gröna har inte ens kommit igång ännu, så Pekka har ännu inte ens kommit i startgroparna.

I den andra omgången av presidentvalet 2012 ställdes samlingspartiets Sauli Niinistö mot Gröna förbundets Pekka Haavisto.
Centerns kandidat Paavo Väyrynen var hack i häl på Haavisto, men lyckades inte komma med i den andra omgången.

Denna gång satsar Centern på allvar på att försöka vinna presidentposten med hjälp av en trovärdig och stark kandidat.
Man gör det trots att den sittande presidenten Sauli Niinistö är det finska folkets överlägsna favorit till presidentposten.

År 2017 då Republiken Finland fyller hundra år kommer således att bli ett år med intensiva politiska kampanjer. Sverigefinländarna följer valkampanjen med stort intresse, eftersom presidenten är en person som har goda möjligheter att påverka även det finska språkets ställning i Sverige.

Det finska presidentvalet äger rum vid en tidpunkt då det jäser i Europa.
Storbritanniens utträde ur EU kan vara närmare än vi tror, för den 23 juni röstar britterna om landets EU-medlemskap. Det väger mycket jämnt mellan EU-anhängarna och motståndet mot EU-medlemskap i Storbritannien.
Om Storbritannien beslutar att lämna EU kommer det europeiska samarbetet att försvagas samtidigt som den angloamerikanska axeln blir starkare och växelkursen för euron kommer att rasa.

Flyktingkrisen i Europa har drivit EU in i en svår situation.
I mars slöt Europa och Turkiet ett avtal om återsändande av asylsökande till Turkiet. Som kompensation lovade EU Turkiet visumfrihet – ett löfte som är svårt att hålla eftersom avtalet måste godkännas av parlamenten i samtliga medlemsstater.
Turkiet har meddelat att landet kommer att dra sig ur detta avtal om man inte beviljas visumfrihet.

Situationen är oroväckande eftersom närmare tre miljoner syriska flyktingar vistas i Turkiet utöver hundratusentals från andra länder.
Det europeiska samarbetet sätts på hårt prov. Under den närmaste tiden måste de nordiska länderna förlita sig alltmer på stödet från varandra och öka samarbetet inom alla samhällssektorer.