RS 16/16: Ordet ska vara fritt, sa Antti

Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år i år. Tryckfrihetsförordningen som är världens första offentlighetslag om tryckfrihet och yttrandefrihet utfärdades år 1766 i riket Sverige-Finland.

Anders (Antti) Chydenius (1729-1803) som först var kaplan i Nedervetil och därefter kyrkoherde i Gamlakarleby representerade prästeståndet i Sverige-Finlands riksdag.

Under hans ledning drev riksdagens mössparti i december 1766 igenom tryckfrihetslagen genom vilken man avskaffade censuren och vidgade offentlighetsprincipen till att omfatta landets myndigheter.
Dagens journalister har Chydenius att tacka för mycket, även om samhället har förändrats påtagligt sedan kaplan-Anders dagar.
Finland, Sverige och Norge ligger i världstopp inom yttrandefrihetens område.

Nordborna är privilegierade, för endast 14 % av världens befolkning lever i länder med fria medier. I majoriteten av världens länder begränsas yttrandefriheten av regeringar, kriminella organisationer och extremistgrupper.

Bland EU-länderna är situationen inom yttrandefrihetens område sämst i Bulgarien.
I konfliktområdena i Mellanöstern, Ukraina, Syrien och Irak har propagandakriget förstört yttrandefriheten. Yrket som journalist kan dessutom vara mycket farligt. Journalister runt om i världen dödas varje år på grund av sitt arbete.

Förtroendet för medierna är starkare blad finländarna och svenskarna än i den övriga världen. Det finns dock tecken som väcker oro även här. Digitaliseringen har förändrat yttrandefriheten och den offentliga debatten så att de traditionella medierna inte alltid fungerar som portvakter.

För medborgarna har de sociala medierna fört med sig både nya kanaler och en ny typ av samtalskultur. Förmågan att uttrycka egna åsikter har dock tyvärr alltför ofta utvecklats snabbare än förmågan att delta i en konstruktiv dialog.

På nätet får även extrema åsikter fri grogrund och även avsiktliga provokationer har blivit vanligare. Även trycket utifrån och direkt desinformation ingår i vardagen på nätet.

Framförallt hatuttrycken ger lagstiftaren huvudvärk, för när man begränsar hatuttrycken begränsar man samtidigt även yttrandefriheten.

Världen förändras i en snabb takt. Vi behöver en debatt om samtalskulturen och om i vilken riktning världen ska utvecklas. Allmänhetens rätt att skicka och ta emot information utan förhandsprövning utgör en väsentlig del av ett demokratiskt statsskick.
För att ett demokratiskt statsskick ska kunna fungera måste medborgarnas yttrandefrihet och fria åsiktsbildning säkerställs även i praktiken med hjälp av mångsidig informationsförmedling.

Tidningen Ruotsin Suomalainen tar för egen del hand om den här uppgiften genom att fungera som informationsförmedlare, kritiker och samtalsforum för den sverigefinska befolkningen.