RS 14/18: Sverigefinländarnas självbild
Finlands kulturfond och tankesmedjan Ajatuspaja e2 genomförde vid årsskiftet en undersökning om hur dagens finländare skapar sin självbild. Drygt 6 000 personer svarade på enkäten.
Forskarna ville veta hur finländarna uppfattar sin identitet. De sökte med andra ord efter ett svar på frågorna vem är jag och vilken grupp tillhör jag.
Det var stor spridning i svaren för finländarna bygger upp sin självbild från mycket olika verkligheter. Det finns samtidigt mycket som är gemensamt för alla finländare.
För nästan alla finländare är familjen, vännerna och finskheten det som mest påverkar deras självbild. 95 procent av alla ansåg att familjen är viktig.
80 % av de svarande ansåg även att intressen, studier och arbete är viktiga. För personer som har avlagt högskoleexamen var studierna en mycket viktig beståndsdel i skapandet av självbilden.
Hembygden är viktig för finländarnas identitet. Undersökningen mätte känslan av samhörighet med barndomsmiljön, den nuvarande bostadsorten och regionen. Alla dessa är viktiga komponenter i finländarnas självbild.
Enligt studien är tillhörigheten till en viss folkgrupp inte särskilt viktig för finländarna med de tre undantagen savolaxarna, karelarna och österbottningarna som håller hårt fast vid sitt ursprung.
Framförallt personer som är födda i södra Österbotten håller fast vid sin österbottniska identitet. Karelarna för sin del verkar bära med sig sin tillhörighet oavsett var de bosätter sig.
Enkäten visar också att den sociala ställningen är viktigast i överklassen, att politiken betyder mest för personer längst ut till vänster och att arbete, utbildning och levnadsmiljö inte längre är en lika viktig markör för klasstillhörighet som tidigare.
Den kanske viktigaste informationen som enkäten gav är att finländarna är förvånansvärt lika varandra oavsett ålder och bostadsort. De förenande faktorerna är många och enkäten ger en övertygande bild om att finländarna i grund och botten är en mycket homogen grupp.
Sverigefinländarna är en del av det finska folket – men samtidigt även Sveriges officiella och största språkminoritet. Resultaten av den finska undersökningen om självbilden stämmer även in på sverigefinländarna, och mycket av innehållet är välbekant för våra läsare.
För många läsare av tidningen Ruotsin Suomalainen är barndomsminnena förknippade med födelse- och hemorten i Finland samtidigt som de känner stark samhörighet med sin nuvarande hemort i Sverige.
Finländarnas självbild är en naturlig och central del av den sverigefinska identiteten.