RS 14/16: Finska språkets dag

På lördag den 9 april firar vi Mikael Agricolas och det finska språkets dag. Agricola som levde på 1500-talet var biskop i Åbo stift och den som skapade det finska skriftspråket.
Han är känd som fader till den finska litteraturen. Majoriteten av de närmare 6 000 finska ord som Agricola skapade för drygt 500 år sedan används fortfarande i dag.

Det finska språket är ett väletablerat skriftspråk. Finskan är också ett större europeiskt språk som varje dag talas av sex miljoner människor.
Antalet personer som talar finska minskar inte utan ökar hela tiden eftersom den finska befolkningen ökar stadigt.

Majoriteten av världens 9 000 språk är mindre än det finska språket. Ungefär ett par hundra språk talas av fler än en miljon personer, däribland finska.
Det finska språket tillhör dock världens små språk.

Många av de språk som är besläktade med finskan är på väg att dö ut. I Lettland har det liviska språket som är nära besläktat med finskan helt fått vika undan för det lettiska språket.
Ett annat språk som är nära besläktat med finskan och som har gått samma öde till mötes är det votiska språket som talas i Ingermanland i det nedre loppet av floden Luga.
Även det enaresamiska språket i Finland och pitesamiskan i Sverige ser ut att gå samma framtid till mötes. Dessa språk är på väg att dö ut eftersom de inte längre går vidare till barnen.

I Sverige har den officiella ställningen för det finska språket under det senaste decenniet förbättrats avsevärt. Språket har fått officiell status som minoritetsspråk och bildandet av det finska förvaltningsområdet har stärkt språkets ställning ytterligare.

Det finska språkets ställning har stärkts även inom den egna gruppen.
Inställningen under de gångna decennierna präglades av kravet att man ska klara sig i arbetslivet, och de egna språkliga behoven hamnade i bakgrunden.
Under det nya millenniet värdesätts både kulturen och språket högt och den egna sverigefinska identiteten är en stark källa till stolthet.

Fortlevnaden av och statusen för ett eget nationellt minoritetsspråk bestäms i slutändan av hur många människor som talar språket och i vilken mån språket förblir levande även bland kommande generationer.

För att det finska språket ska förbli ett levande språk måste de sverigefinska intresseorganisationerna och den sverigefinska befolkningen ständigt slå vakt om och vårda det finska språket.