RS 12/18: Valåren 2010, 2014 och 2018 och det finska språkets ställning

År 2018 är valår i Sverige. Riksdagsvalet hålls den 9 september och förtidsröstningen börjar den 22 augusti. Kommunal- och landstingsvalen äger rum samtidigt med riksdagsvalet. De olika partiernas kandidatlistor är nästan färdiga och i dem finns sverigefinska kandidater i hela landet.

Frågor som är viktiga för sverigefinländarna är bland annat det finska språkets ställning och det finska förvaltningsområdet. Vad har hänt efter de senaste valen?

Vid 2010 års val drev ordförandena för moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna på den borgerliga sidan en gemensam linje om att förvaltningsområdet måste vidgas. Partiordförandena i den rödgröna alliansen uttryckte likaså tydligt sina mål för det finska språkets ställning i Sverige.

Dåvarande socialministern och kristdemokraternas partiordförande Göran Hägglund fördjupade sig grundligt i de finska åldringarnas ställning och tack vare en uppmärksammad kampanj besökte han Finskt äldrecentrum där han hälsade på den finske krigsveteranen Veikko Virtanen.

Vid valet 2014 blev det maktskifte och den nya socialdemokratiska statsministern Stefan Löfven bildade en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet.

Riksdagen fick många finsktalande ledamöter som till exempel Annika Hirvonen Falk (MP, Sundbyberg), Raimo Pärssinen (S, Hofors), Pyry Niemi (S, Bålsta) och Sven-Erik Bucht (S, Haparanda).

Under mandatperioden 2014–2018 har antalet kommuner som har anslutit sig till det finska förvaltningsområdet ökat till mer än 60 kommuner. Oavsett resultatet av höstens val kommer situationen för sverigefinländarna och det finska språket att utvecklas gynnsamt även under den kommande mandatperioden. Utöver svaret på frågan om Stefan Löfven kommer att få mandat att bilda regering även efter höstens val är sverigefinländarna intresserade av vilka sverigefinländare som blir valda i riksdagen.