RS 09/19: Hur få sverigefinländarna intresserade av valet i Finland?
Det råder en febril stämning inom politiken i Finland nu när landet förbereder sig inför riksdagsvalet i april.
Det är fråga om ett val med ett historiskt generationsskifte eftersom många gamla veteraner lämnar riksdagen. Förändringen är exceptionellt stor.
Vetskapen om att många riksdagsplatser kommer att bli lediga lockar unga politiker att ställa upp och stödtrupperna ompositionerar sig utifrån den nya situationen.
Finlands riksdagsval är uppdelat i 13 valkretsar. Ungefär 130 000 finska medborgare som är bosatta i Sverige har rätt att rösta i de nationella valen i Finland. Om sverigefinländarna skulle ha en egen valkrets skulle det motsvara 6–8 mandat i Finlands riksdag.
Lapplands valkrets får till exempel sju riksdagsmandat i den nya riksdagen som väljs i april.
De sverigefinska organisationerna har genom åren tagit initiativ till en egen valkrets bland annat i Utlandsfinländarparlamentet, men de har alltid fått avslag.
En orsak till detta kan vara det låga valdeltagandet. Endast 11,5% av de röstberättigade sverigefinländarna röstade i det senaste riksdagsvalet i Finland.
Det finns många orsaker till det låga valdeltagandet. Sverigefinländarna lever spridda över hela landet men det har vanligtvis bara funnits ett trettiotal vallokaler i hela landet, och de flesta har varit öppna endast 2–3 timmar på en enda dag.
Om det inte finns någon vallokal på den egna orten, så som fallet är för de flesta, reser man inte tiotals mil bort mitt på en arbetsdag bara för att rösta.
På den finska sidan har i synnerhet de stora partierna starka fältorganisationer. De mobiliserar sina anhängare och står även för transporten till vallokalen. På den svenska sidan har man inte någon motsvarande verksamhet vid de finska valen.
Vid riksdagsvalen i Finland har man fokus på medierna som sänder olika valutfrågningar och debatter.
På den svenska sidan bygger valinformationen helt på sverigefinländarnas egna medier som i och för sig gör sitt bästa för att sprida valinformation.
Valmyndigheten i Finland skickar dessutom ut ett brev med information till alla röstberättigade med känd adress. I de stora svenska medierna pratar man inte mycket om valen i Finland.
En stor del av dagens riksdagsledamöter och kandidater är dessutom okända för väljare som har bott länge i Sverige.
Vid vårens riksdagsval har finska medborgare som är bosatta i Sverige även möjlighet att brevrösta, vilket kan öka valdeltagandet.
Det finns naturligtvis även möjlighet att rösta på traditionellt sätt på Finlands ambassad och i vallokaler.
Handlingarna som krävs för brevröstning måste beställas från justitieministeriets beställningstjänst (tfn + 358-0-295 150 030, e-post kirjeäänestys@vaalit.fi, hemsida www.vaalit.fi/kirjeaanestys).
Det går bra att rösta så snart kandidaterna har fått sina kandidatnummer lottade i mitten av mars.
Vid brevröstning krävs två vittnen som bestyrker med sina underskrifter röstsedeln som sedan skickas till centralvalnämnden i den gamla hemkommunen i Finland.
Valkuvertet och rösten behandlas och räknas sedan på samma sätt som de förhandsröster som har getts i Finland.