När Sverige ändrade kurs

RS 4/14

Under de senaste veckorna har Sverige genomfört en enorm politisk kursändring. I slutet av november meddelade regeringen att landets flyktingpolitik ska anpassas till EU:s miniminivå, vilket innebär en helomvändning i landets öppna flyktingpolitik.

I fortsättningen får de asylsökande inte längre något permanent uppehållstillstånd och även villkoren för familjeåterförening skärps.
Den 4 januari inledde Sverige identitetskontrollerna för inresande från Danmark. Alla som reser in i landet måste i fortsättningen ha giltigt pass eller körkort. Kontrollerna pågår inledningsvis under sex månader, men kan förlängas så att de gäller i upp till tre års tid.
Bakgrunden till kontrollerna är det stora antalet asylsökande. I fjol sökte cirka 163 000 personer asyl i Sverige.

Endast 20 procent av dem hade sina resehandlingar i ordning. Regeringen hoppas att regeländringen leder till att antalet asylsökande i Sverige minskar. Enligt regeringen utgör det stora antalet asylsökande ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och landets säkerhet.

I förra veckan meddelade inrikesminister Anders Ygeman att Sverige kommer att avvisa 80 000 asylsökande. Det innebär att endast hälften av alla som förra året sökte asyl i Sverige kommer att få ett positivt besked och att resten avvisas.
Avslagen kommer att leda till att många asylsökande går under jorden. Den svenska polisen försäkrar att man har beredskap för detta.

Under hela flyktingkrisen har Sverige varit ett av de länder inom EU som har tagit emot flest flyktingar i förhållande till folkmängden.
Målet är att få ner antalet inresande påtagligt från nuvarande nivå.
Världen upplever just nu den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Under hösten sökte miljontals flyktingar skydd i Europa, och EU:s gemensamma regelverk om bemötandet av asylsökande föll som ett korthus.

Det svenska folkets åsikter i flyktingfrågan har skärpts avsevärt under de senaste veckorna. Enligt de senaste opinionsundersökningarna anser de flesta att regeringen gör rätt. En del anser att det krävs ännu strängare åtgärder.
De senaste dagarnas oroligheter vid flyktingförläggningar och Stockholms centralstation har polariserat flyktingdebatten ytterligare.

Måttet är således rågat för det svenska folket. Men törs någon fortfarande föra en etisk debatt? Kommer man fortfarande ihåg att majoriteten av flyktingarna är människor som är i nöd? Många av dem är små barn.
Finns det överhuvudtaget ett land där människor vågar tänka på detta, när man inte längre gör det ens i Sverige som har varit ett konkret exempel på solidaritet och en föregångare i världen?
Disciplin och ordning måste råda i Konungariket Sverige och i den svenska flyktingpolitiken.

Men vi finländare bör även komma ihåg vår egen historia.
Det finska folket har upplevt krigets fasor på ett mycket kännbart sätt i vår samtidshistoria.

Under andra världskriget skickades cirka 80 000 finska barn till de övriga nordiska länderna undan kriget, de flesta av dem till Sverige. Alla dessa barn var under 14 år och många var endast några månader gamla.

De finska krigsbarnen är fortfarande en synlig grupp i det svenska samhället. De finska barnens trauman till följd av kriget och separationen från föräldrarna för närmare 70 år sedan liknar de fasor som små, oskyldiga barn i dag upplever till följd av krig i olika länder.

Vi får inte glömma dessa barn.