Ledare – RS v.2/16

Återföreningen mellan Sverige och Finland
2/2016

I söndags publicerade Sveriges och Finlands statsministrar en gemensam artikel där de uppgav att Sverige och i Finland kommer att intensifiera sitt samarbete vid väpnade kriser. Artikeln publicerades i Dagens Nyheter i Sverige och i Finland i Aamulehti, Kaleva, Turun Sanomat och andra tidningar som ingår i mediekoncernen Lännen Media.
Statsministrarna Juha Sipilä och Stefan Löfven betonade vikten av ökat försvarssamarbete mellan länderna. Sverige och Finland kan i framtiden samarbeta även i samband med kriser och väpnade konflikter. Enligt statsministrarna utgör den ökade militära aktiviteten i Östersjöområdet efter Rysslands åtgärder mot Ukraina och annekteringen av Krim den största säkerhetsrisken för Sverige och Finland.
Statsministrarna är även oroade över Syrienkrisen och terroristhotet från Isis. Enligt dem är detta det allvarligaste hotet mot Europas säkerhet efter det kalla krigets dagar.
Statsministrarna anser att det är nödvändigt med ett ökat samarbete. Enligt Sipilä och Löfven har det intensifierade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland den senaste tiden bestått av gemensamma övningar, ett nyligen inlett informationsutbyte och gemensam användning av hamnar och flygplatser.
Statsministrarna konstaterar också att ländernas militära alliansfrihet bidrar till stabilitet i Norra Europa och Östersjöområdet.
Finlands försvarsminister Jussi Niinistö ställer sig bakom statsministrarnas förslag om fördjupat försvarssamarbete mellan länderna.
Enligt honom är samarbete nödvändigt för ett litet land som Finland. Niinistö uppger att de framtida samarbetsformerna består av gemensamma landningsbaser för flygvapnen, gemensam användning av flottbaser och eventuellt gemensamma enheter inom olika försvarsgrenar.
Även president Sauli Niinistö underströk i sitt nyårstal vikten av försvarssamarbete mellan Finland och Sverige. Våra två alliansfria länder har starka kopplingar både till väst och öst. Det vore logiskt att vi fortsätter att bygga ut vårt samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken, konstaterade presidenten i sitt tal.
De ovannämnda ställningsstagandena av statscheferna visar att en fördjupning av försvarssamarbetet verkligen är på gång.
Finländarna ser stora möjligheter i denna konstellation – Sverige och Finland skulle kunna fungera som ett radarpar och en gemensam aktör som upprätthåller stabiliteten i Östersjöregionen.
Ett säkerhetspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland skulle också öka möjligheterna att minska spänningen i norra Europa.
Det är långt kvar innan vi kan se Sverige och Finland som en gemensam aktör i Östersjöregionen och Norden. För det krävs både politisk vilja och en ny lagstiftning. Det är riksdagen som i båda länderna representerar folket och är högsta beslutande organ i frågor om försvarssamarbete. Båda länderna utreder som bäst de lagstiftningsmässiga förutsättningarna för ett närmare samarbete, men det kommer att ta tid.
Budskapet i Löfvens och Sipiläs gemensamma artikel är dock mycket tydligt: ​​Sverige och Finland kan komma att arbeta tillsammans vid framtida kriser och väpnade konflikter, om båda länderna fattar de nödvändiga politiska besluten.