RS 6/17: Frågan om dubbelt medborgarskap är viktig för sverigefinländarna

Frågan om dubbelt medborgarskap har under de senaste dagarna väckt livlig debatt i Finland. Den offentliga debatten kom igång på tisdag förra veckan efter att YLE hade gått ut med en nyhet om att försvarsmakten kommer att begränsa befogenheterna för personer med både ryskt och finskt medborgarskap.
Till en början förnekade myndigheterna uppgiften om särbehandling av personer med både finskt och ryskt medborgarskap, men redan samma kväll meddelade försvarsminister Jussi Niinistö att personer med dubbelt medborgarskap inte borde ha tillträde till militära befattningar i Finland.

På fredag förra veckan meddelade kommunminister Anu Vehviläinen att en ändring av bestämmelserna om medborgarskap i den finska statstjänstemannalagen kommer snart att skickas ut på remiss och att lagen kommer att behandlas av riksdagen senare i vår. Genom lagändringarna vill man enligt Vehviläinen försäkra sig om större pålitlighet och lojalitet gentemot Finland bland personer som utses till uppgifter som är viktiga för den nationella säkerheten.
Förra veckan informerade även det finska försvarsministeriet och gränsbevakningsväsendet om projekt som syftar till att precisera lagstiftningen om dubbelt medborgarskap.

Den finska staten antog en lag om dubbelt medborgarskap 2003 och den svenska staten år 2001. Enligt Finlands nuvarande medborgarskapslag kan en person som har tidigare varit finsk medborgare få tillbaka sitt finska medborgarskap genom anmälan. På samma sätt kan en finsk medborgare som är bosatt i Sverige förvärva svenskt medborgarskap genom en anmälan till länsstyrelsen.

För sverigefinländarna är frågan om finskt medborgarskap en viktig fråga. Under de stora invandringsåren tvingades många att säga upp sitt finska medborgarskap på grund av yrkesmässiga skäl. För många var även känslorna inblandade.
Det råder ett nära och speciellt förhållande mellan Sverige och Finland och dubbelt medborgarskap är en av de faktorer som förenar våra länder.
I dessa oroliga tider borde det nordiska samarbetet snarare öka än minska.

I Finland finns för närvarande cirka 95 000 personer med dubbelt medborgarskap. Den enskilt största gruppen är personer med ryskt medborgarskap. Antalet personer med både finskt och svenskt medborgarskap är några tiotusentals i båda länderna.

En revidering av den finska lagen om medborgarskap är en befogad åtgärd. Vid revideringen bör man dock fokusera på det väsentliga, det vill säga de kriterier på vilka man rekryterar personal för uppgifter och positioner som är viktiga för den finska statens säkerhet.

En total avveckling av möjligheten till dubbelt medborgarskap skulle försvåra vardagen och praktiska angelägenheter för personer som rör sig mellan Finland och Sverige samtidigt som en sådan förändring skulle inkräkta på deras medborgerliga rättigheter.