RS 48/18: ”Tack för informationen men jag klarar mig”

Göteborgs universitet publicerade förra veckan en doktorsavhandling av medicine doktor Annikki Arola där hon beskriver den upplevda hälsan bland sverigefinska seniorer.

Hennes undersökning omfattar totalt 131 finländare och bosnier i åldern 70 år och uppåt med eget boende. Dessa två grupper är Sveriges största invandrargrupper bland den äldre befolkningen. Cirka 15 procent av den svenska befolkningen över 80 år har finsk bakgrund.

Ett drag som tydligt kom fram i intervjuerna med sverigefinska seniorer var att de vill klara sig själva. Landets äldre finländare utmärker sig genom sin envishet. De tackar ofta till exempel nej till den hjälp som hälsovården erbjuder. De kanske tackar för informationen men meddelar att de klarar sig, berättar Annikki Arola som genomförde undersökningen.

Relationen till Finland och möjligheten att besöka det gamla hemlandet är av stor betydelse för hur de sverigefinska seniorerna upplever sin hälsa.
Det handlar om en längtan efter sina rötter, om kontakten med släktingarna och en bekräftelse av den egna identiteten samt en möjlighet att uttrycka sig på sitt modersmål.

Enligt undersökningen är en orsak till rädsla bland de sverigefinska seniorerna att de oroar sig för att en eventuell minnessjukdom ska beröva dem förmågan att kommunicera på svenska, vilket kan vara ett problem i kontakterna med vården.

Det viktigaste resultatet av undersökningen är att de sverigefinska pensionärerna inte nödvändigtvis har sämre hälsa än den infödda befolkningen.
De upplever sin egen hälsa som god om de har byggt upp en meningsfull vardag i Sverige.

Enligt några tidigare undersökningar ska sverigefinländarnas hälsa vara sämre än genomsnittet.
Enligt Arola beror det på deras arbetslivsbakgrund, inte invandrarbakgrund. En stor del av den undersökta gruppen har nämligen haft ett tungt fysiskt arbete till exempel som fabriksarbetare, byggnadsarbetare eller lokalvårdare.