RS 42/20: 20 år av nationell minoritetspolitik – det finska förvaltningsområdet måste leva vidare

Sverigefinländarna har varit en nationell minoritet i 20 års tid.

Sveriges riksdag godkände den 2 december 1999 en lag om att fem minoritetsgrupper, sverigefinländarna, tornedalingarna, samerna, romerna och judarna ska erkännas som nationella minoriteter. Lagen trädde i kraft i april 2000.

Resultaten av de första årens arbete med det finska förvaltningsområdet var blygsamma, eftersom bara fem kommuner i norra Sverige ingick i förvaltningsområdet, nämligen Haparanda, Gällivare, Kiruna, Pajala och Övertorneå.

I början av 2020 ingick totalt 66 kommuner, en fjärdedel av de svenska kommunerna, i det finska förvaltningsområdet.

Den svenska regeringen mottog i maj 2020 betänkandet ”Högre växel i minoritetspolitiken – Stärkt samordning och uppföljning”. Syftet med betänkandet som nu är ute på remiss är att effektivisera det minoritetspolitiska reformarbetet.

Man kan konstatera att behovet av effektiviseringar är stort.

Det finska förvaltningsområdet har visat sig vara en framgång, men det verkar som om många kommuner har brustit i att uppfylla sina förpliktelser enligt minoritetslagen.

Kartläggningar och enkäter visar att minoritetsfrågorna underskattas och att det förekommer både okunskap och fördomar. Lagens bestämmelser tolkas på olika sätt i olika kommuner och likaså bland språkminoriteterna och det råder brist på personal som är insatt i minoritetsspråken och minoritetskulturen.

De tjänstemän och samordnare för förvaltningsområdet som arbetar med minoritetsfrågorna är en ytterst viktig grupp för sverigefinländarna.

I många kommuner har man inte ens lyckats anställa någon finsktalande samordnare.

Stockholm med sina 76 000 invånare med finsk bakgrund är en av världens största finska städer. Stockholm har inte haft någon finsktalande samordnare sedan i våras. Stadskansliet meddelar att det här arbetet inte kräver några kunskaper i finska.

Inte heller Upplands Väsby kommun som ligger norr om Stockholm har man haft en finsktalande samordnare sedan hösten 2019. Tack vare sin stora finsktalande befolkning är Upplands Väsby även känd som ”Lilla Finland”.

Samordnarna för det finska förvaltningsområdet tvingas dessutom allt oftare att även ägna sig åt andra arbetsuppgifter vid sidan av sina egna. Just när det handlar om frågor som rör kulturen och liknande frågor är det till gagn i arbetet med förvaltningsområdet.