RS 36/19: Beslutsfattarna måste lyssna på seniorerna

Airie Tervaniemi som är tidningen Ruotsin Suomalainens lokalredaktör i Örebroområdet skrev för några månader sedan i vår tidning att det inte är lika lätt för sverigefinnarna att få hjälp i kommunerna och inom vården som det är för majoritetsbefolkningen.

En orsak är språk- och kulturskillnaderna. Finländarna är ett folk som inte klagar i onödan utan de försöker in idet sista att klara sig på egen hand.

I sin artikel skrev Airie att samordnarna för det finska förvaltningsområdet träffar i sitt arbete personer som inte klarar av att be om hjälp. De har svårt att boka tid hos en läkare och de klarar inte längre av att sköta sina bankärenden och har inte ens förstått att ansöka om den pension som de har rätt till.

Airie tog också upp den nya IT-tekniken som idag är nära nog ofrånkomlig när man ska uträtta olika ärenden. De äldre är vana vid att göra ett personligt besök på banken eller hos myndigheterna och den nya tekniken vållar problem för många.

Seniorerna måste kunna uträtta sina ärenden och myndigheterna måste erbjuda sina tjänster till medborgarna på ett sätt som gör att de får den hjälp som de har rätt till.

Inom sjukvården är det svenska samhällets tjänster tillräckliga, men i vissa fall är det dock helt nödvändigt med hjälp på finska.

Idag erbjuder endast Stockholms, Sörmlands och Gävleborgs regioner sjukvårdsrådgivning på finska för den som behöver det.

Behovet av sjukvårdsrådgivning på finska är stort i hela Sverige. Alla regioner borde erbjuda grundläggande service i form av möjlighet att få tala med en finsktalande sjuksköterska.