RS 09/20: Kalevala-andan är en del av sverigefinskheten

I morgon den 28 februari firar vi Kalevaladagen. Dagen firas till minne av den finska kulturen och Finlands nationalepos Kalevala.

Elias Lönnrot som var distriktsläkare i Kajana reste i början av 1800-talet runt i Östra Finland och Vitahavskarelen och samlade in folkdikter. Av dem sammanställde han ett opus som blev det finska folkets nationalepos.

Kalevalamystiken lever fortfarande och utgör en del av finskheten. Den är ständigt närvarande i vår vardag även om sverigefinländarna kanske inte märker eller känner av det.

Väinämöinens beröring känns i orden. Hundratals ord i det finska språket kommer direkt från Kalevala.

Även många finska förnamn härstammar från Kalevala. Av kvinnonamnen är det till exempel Aino, Annikki, Ilmi, Kyllikki, Marjatta, Tellervo, Terhi, Tuire och Tuulikki och av mansnamnen Ahti, Antero, Ilmari, Ilpo, Jouko, Kalervo, Kauko, Kimmo, Osmo, Seppo, Tapio, Unto och Väinö.

Förbundet Kalevalaisten naisten liitto upprätthåller Kalevalatraditionen.

Förbundet har fyra starka lokalföreningar i Sverige: Götalands Kalevalaförening, Haaparannan Kalevalaiset, Roslagen Kalevala och Stockholms Kalevalaförening.

Fredagen den 28 februari kl. 18:00 ordnar Götalands Kalevalaförening ett arrangemang på temat skogens själ i stadsbiblioteket i Göteborg. Föreningen berättar med ord och bilder om en sommarutflykt till finnskogarna.

Folkmusikern Anna Fält sjunger urgamla finska texter och besvärjelser. Dragspelsklubben Göteborgin harmonikkakerho uppträder och tillställningen avslutas med kaffe och samtal. Fritt inträde.