RS 41/19: Babybrist hotar i Finland
Antalet barn som föds i Finland sjunker så snabbt att det snart föds fler hundvalpar än barn.
Detta bevisas av en befolkningsprognos som Finlands Statistikcentral offentliggjorde i förra veckan. Enligt prognosen kommer Finlands folkmängd att börja sjunka redan om 10 år, dvs. år 2031. Födelsetalen i Finland sjunker till och med snabbare än vad den dystra prognosen tyder på. Enligt prognosen skulle babytappet inträffa först 2045.
Förra gången som en motsvarande störtdykning inträffade i Finland var vid övergången från 1960- till 1970-tal. Antalet invånare i Finland ökar dock i nuläget eftersom inflyttningen just nu är större än utflyttningen.
På grund av de låga födelsetalen minskar den arbetsföra befolkningens andel av landets totala folkmängd. Allt färre måste finansiera samhällets olika tjänster som vården och omsorgen.
Befolkningsstrukturen blir samtidigt allt äldre, antalet personer över 75 år kommer enligt prognosen att fördubblas under de kommande 15 åren.
En pensionsbomb är på väg att brisera i såväl Finland som i Sverige.
Andelen pensionärer ökar hela tiden medan andelen nyfödda och arbetsföra minskar. Problemet är detsamma i hela Europa.
Det finns två lösningar på problemet med den åldrande befolkningen: en ökning av arbetskraftsinvandringen och en höjning av den allmänna pensionsåldern.
En höjning av pensionsåldern är en politiskt besvärlig fråga som väcker många känslor.
I Finland har man beslutat att höja den lägsta pensionsåldern successivt till 65 år fram till 2025 och den övre gränsen till 70 år fram till 2027.
I Sverige har man beslutat att höja den lägsta pensionsåldern till 64 år fram till 2026. I dag kan man i Sverige gå i pension redan när man fyller 61 år.
Även i Sverige kommer den övre gränsen för pensionering att höjas, först till 68 år 2020 och därefter till 69 år fram till 2023. Till årets slut har man i Sverige kvar en regel om att anställda inom den offentliga sektorn måste gå i pension senast när de fyller 67 år.
Dessutom finns det framförallt i Finland men även i Sverige ett stort behov av en ökning av den aktiva arbetsföra befolkningens andel. Ökningen måste komma från utlandet eftersom andelen arbetsföra är för låg i det egna landet.
Våra länders beslutsfattare har således framför sig en stor utmaning med att organisera arbetskrafts- och invandringspolitiken på ett kraftfullt och välfungerande sätt som stöds av den breda folkopinionen.