RS 15/19: På söndag vänds ett nytt blad i Finlands historia

På söndag är det dags för riksdagsval i Finland. Det är republiken Finlands 38:e riksdagsval. Den 14 april utser landet 200 riksdagsledamöter för mandatperioden 2019–2023. Det kommer att bli ett generationsskifte eftersom många gamla veteranpolitiker nu lämnar riksdagen.

 

Finlands riksdagsval är uppdelat i 13 valkretsar. Antalet röstberättigade finska medborgare som är bosatta i Sverige är ungefär 130 000 vilket motsvarar nästan en hel valkrets.

 

Det är första gången som de röstberättigade i Sverige nu även haft möjlighet att förtidsrösta brevledes. I Sverige är möjligheten till brevröstning praktiskt taget över nu eftersom brevet måste vara framme hos centralvalnämnden i den gamla hemkommunen kl. 19.00 fredagen före valdagen, det vill säga i morgon kväll.

 

Vi lämnar snart 2010-talet bakom oss och det är dags för en återblick på det som har hänt vid de två senaste riksdagsvalen.

 

Det som var speciellt med valet 2011 var att det populistiska partiet Sannfinländarna vann en stor seger under ledning av Timo Soini. Från nästan ingenting ökade partiet sina riksdagsplatser till 39 och blev samtidigt landets tredje största parti.

 

Samlingspartiet förlorade sex mandat men förblev trots det landets största parti med sina 44 riksdagsmandat. Socialdemokraterna behöll sin position bättre än förväntat och blev det näst största partiet med 42 mandat trots att Sannfinländarna riktade in sig på samma målgrupp bland den arbetande befolkningen.

 

Centern gjorde ett uselt val 2011.

Partiet förlorade 16 riksdagsmandat och blev med sina 35 mandat plötsligt ett medelstort parti som dessutom förlorade statsministerposten och hamnade i opposition.

 

Vid valet 2015 tog Centern i Finland och partiets ordförande Juha Sipilä revansch och vann en stor seger. Centern blev landets största riksdagsparti med 49 mandat och fick samtidigt även statsministerposten.

 

Sannfinländarna under ledning av Timo Soini blev riksdagens näst största parti med 38 mandat. Samlingspartiet under ledning av Alexander Stubb förlorade andraplatsen med en knapp marginal. Samlingspartiet fick i och för sig fler röster än Sannfinländarna men dock en riksdagsplats mindre.

 

Det som var utmärkande för 2015 års val var det usla resultatet för vänsterpartierna. Socialdemokraterna och Vänsterförbundet fick totalt 46 riksdagsmandat, vilket är vänsterns sämsta valresultat någonsin i riksdagsvalet.

 

En annan stor överraskning var Sannfinländarna som trots en dålig prognos lyckades bli landets näst största parti. I och med segern för Sannfinländarna tog Finland 2015 ett rejält kliv i en mer konservativ riktning.

 

Hur ser då situationen ut inför valet våren 2019? Enligt opinionsundersökningarna kommer socialdemokraterna att bli landets största riksdagsparti med cirka 20 procents stöd, medan Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna kommer att få ca 15 procent var av rösterna.

 

Antalet rörliga väljare är dock större än någonsin och allt fler fattar sitt beslut först på valdagen.

 

Under sådana omständigheter kan alla gallupresultat slå helt fel – och en överraskande valvinnare eller statsministerkandidat kan plötsligt stiga fram från vilket parti som helst.

 

Rösträkningen på söndag kväll kommer således att bli en riktig rysare.